Allmännyttan spelar roll

Under arbetet med studien kring hur allmännyttan kan bidra till socialt hållbar utveckling var en av frågeställningarna kring vilket ansvar ett allmännyttigt bostadsbolag har för dessa frågor. Och vid en första anblick kan man tänka att det stannar vid resonemanget att det ska finnas bostäder åt alla – punkt. Och ja – det absolut mest grundläggande behovet för att få en socialt hållbar utveckling är att det finns bostäder åt alla. Men dimensionerna i frågan om bostäder för alla är mycket mer komplex än en fråga om antal byggda lägenheter. Det handlar om att det ska vara hållbart för framtiden. Här spelar allmännyttan en avgörande roll.

Allmännyttans samhällsansvar
Det grundläggande samhällsansvar som de allmännyttiga bostadsbolagen kan sägas ha haft hela tiden är att erbjuda alla – oavsett inkomst, ursprung, ålder eller hushållstyp – ett bra och tryggt boende till rimlig kostnad. Detta ansvar kvarstår även efter förändringarna som kom med den så kallade Allbolagen 2011. 

Stor allmännytta minskar segregation
Såväl internationella som svenska erfarenheter visar att städer med en stor allmännyttig sektor uppvisar mindre skarp socioekonomisk segregation, då ett brett spektrum av befolkningen hyr lägenheter i allmännyttan. Minskad segregation som enskilt fenomen skapar inte social hållbarhet. Men det är ett steg på vägen att nå integration, att skapa sammanhållning och samförstånd och på sikt ett socialt hållbart samhälle. För att nå dit måste vi bygga blandat, bygga med jämn kvalitet och skapa identitet samt bygga för möten. 

Bygga blandat
Den grundläggande faktorn till att motverka segregation anses vara att bygga blandat så att bostadsområdet innehåller boende med olika upplåtelseformer, varierande storlekar samt differentierade hyres-/avgiftsnivåer och kostnader. Detta är ett argument som framhålls ofta och från många håll. Forskningen är dock inte entydig. Det finns forskare som menar att blandning mellan människor inte alls leder till bättre fungerande bostadsområden eller att man i alla fall måste diskutera hur blandningen ska se ut om det ska fungera.

Boendesegregationen kan ha såväl positiva som negativa konsekvenser. Det ger å ena sidan en känsla av trygghet att bo bland människor som är i ungefär samma situation som en själv. Å andra sidan möts inte människor med olika bakgrund och erfarenheter på ett naturligt sätt i vardagen när de bor åtskilda, vilket innebär ökad risk för intolerans och motsättningar mellan grupper i samhället. Segregationen tenderar dessutom att resultera i att de mest resurssvaga hushållen koncentreras till de minst attraktiva bostadsområdena, där de får en betydligt sämre välfärdsutveckling än invånare i andra delar av staden.

Bygga med jämn kvalitet och skapa identitet
Att bygga är den enskilt viktigaste frågan för att lösa dagens bostadsbrist. Och allmännyttan har en avgörande betydelse för detta. För att samtidigt bidra till socialt hållbar stadsutveckling måste utvecklingen omfatta såväl områdesförnyelse för att göra enskilda bostadsområden mer attraktiva, som planeringsåtgärder i syfte att skapa en fungerande helhet och binda samman olika delar av staden. Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv är det viktigt att hela staden håller jämn kvalitet, att alla bostadsområden är attraktiva. Vi måste se till hela staden och inte bara ”utsatta” områden. Vi kan inte bygga vad som helst eller var som helst. För att uppnå social hållbarhet måste vi tänka på att skapa variation i upplåtelseformer och gestaltning, se till att fokusera på trygghet och skapa identitet för områden som gör alla delar av staden attraktiva på olika sätt. Vi måste bygga ihop våra områden med övriga staden och bryta barriärer så att det skapas stråk och flöden för att människor lätt och tryggt ska kunna transportera sig mellan stadens olika delar. Varje område behöver sin historia och upplevas ha god kvalitet. Det måste finnas utrymme för möten och kreativitet, fokus på barn, ungdomar och de ensamma för att skapa en inkluderande känsla. Kort och gott – bostäder för alla behov och alla livsstilar.

Bygga för möten
En mycket viktig aspekt av social hållbarhet är människans behov av att känna att de kan påverka sitt liv, känna tillhörighet och sammanhang. Alla behöver uppleva sig som del i det samhälle de bor i. Det är när människor möts och i den sociala interaktionen som riktig integration börjar. Därför är det en viktig uppgift för allmännyttan att utveckla olika och nya former för delaktighet och medskapande där vi behöver hitta former för att lyssna på presumtiva hyresgäster och på de grupper som idag inte kommer till tals i lika stor utsträckning som andra.

Det finns ett ökat behov av mötesplatser utanför hemmet, både inom- och utomhus. Allmännyttan kan skapa förutsättningar för allt detta på olika sätt, exempelvis genom fysiska och digitala mötesplatser. Genom trygga, säkra och tillgängliga mötesplatser, funktioner, stråk och flöden och plats för kreativitet kan vi som hyresvärdar göra skillnad. Vi kan också arbeta för att engagera hyresgäster i olika aktiviteter som bostadsföretaget själva anordnar eller genom samarbeten med lokala aktörer. Tillsammans kan vi få till olika aktiviteter och events, marknader, konstinstallationer, utställningar, musik, dans, kultur etc. som skapar spontana och oväntade möten mellan människor.

Läs mer om detta i Allmännyttans bidrag till socialt hållbar utveckling

Fakta: Vad är ”Allmännyttans bidrag till socialt hållbar utveckling”
”Allmännyttans bidrag till socialt hållbar utveckling” är en av sex delstudier i arbetet med allmännyttans branschorganisation SABOs framtidsprogram som ska vara klart till kongressen 2017 och som handlar om allmännyttan mot år 2030. De övriga studierna handlar om

• Tillväxt och Välfärd
• Boende med livskvalitet
• Ekonomiskt hållbar utveckling
• Ekologiskt hållbar utveckling
• Framtidens boende