Rätten till bostad – Hem för alla, alla får hem

Rätten till bostad är stadgad i såväl FN:s konvention om mänskliga rättigheter som i svensk grundlag, men med den brist på bostäder som idag råder ställs många människor utanför. I dagens läge handlar det inte bara om människor i socialt utsatta situationer, såsom personer med missbruk eller psykisk ohälsa, utan även nyanlända och personer som inte har andra svårigheter än en svag ekonomi. Flera av dem som söker socialtjänstens hjälp skulle aldrig behöva det om de hade haft en egen bostad och om bostadsmarknaden hade varit i balans. Eftersom orsakerna till hemlöshet finns på olika nivåer behöver även arbetet med att motverka hemlöshet bedrivas på olika sätt.

I Sverige har vi byggt bostäder med genomgående god kvalitet så att också de med svag ekonomisk och social ställning erbjuds en kvalitet som alla finner attraktiv. De som inte har möjlighet att betala hyra har under vissa förutsättningar kunnat få bostadsbidrag eller kommunalt bostadstillägg (äldre). Höga byggkostnader, som medför höga hyror, i kombination med att nivån på bostadsbidraget inte har höjts i takt med hyrorna samt bristen på bostäder rent generellt har gjort att många människor med svag ekonomi idag står utanför bostadsmarknaden eller hankar sig fram genom olika temporära lösningar. Diskussionen om att bygga bostäder så att de med låga inkomster har råd har därför tagit fart och olika alternativ lyfts fram i debatten.

Det grundläggande samhällsansvar som de allmännyttiga bostadsbolagen kan sägas ha haft hela tiden är att erbjuda alla – oavsett inkomst, ursprung, ålder eller hushållstyp – ett bra och tryggt boende till rimlig kostnad. Allmännyttan både kan och vill ta ansvar för den sociala hållbarheten.

Socialbostäder eller inte?

I rapporten ”Allmännyttans bidrag till socialt hållbar utveckling” konstateras att rekommendationen är en fortsatt inriktning där bostäder byggs för alla snarare än en modell med socialbostäder så som det ser ut i övriga Europa. Och vi måste bygga mycket och börja nu.

Många företag inom allmännyttan både vill och kan bygga mer. Men det är inte socialt hållbart att bygga snabbt och med dålig kvalitet. Allmännyttan måste hålla fast vid att bygga attraktivt med kvalitet. Det är viktigt att komma ihåg att dagens nyproducerade hus ska kunna användas i närmare 100 år. Vi måste ta vara på de erfarenheter vi har från historien när allmännyttan byggde så att alla grupper accepterade bostäderna, vilket gjorde att också de med svag ekonomisk och social ställning erbjöds en kvalitet som alla fann attraktiv. Vi ser att riskerna för ökad segregation är större om vi ansluter oss till vägen som resten av Europa valt med socialbostäder. Vi måste utveckla hem för alla och där kan allmännyttan vara drivande.

Att utveckla allmännyttan och den offentligt ägda hyresrätten tror vi därför är vägen att gå i Sverige. Men det kommer krävas en del på såväl nationell som lokal nivå för att kunna hantera situationen. Det handlar nationellt om en ny gemensam bostadspolitik som är långsiktig och går över blockgränserna och som innebär att vi har en gemensam målbild. Kommunerna och de allmännyttiga företagen måste få ett tydligt uppdrag att bygga bort bostadsbristen utan att göra avkall på kvalitet eller tillgänglighet för att alla grupper ska efterfråga deras bostäder. Istället för att rikta statliga stöd till byggherrar och entreprenörer bör ett individuellt stöd i form av höjda och breddade bostadsbidrag riktas till de hushåll som har begränsade resurser. Det behövs också statliga garantier och andra stimuleringsåtgärder – morot och piska.

På lokal nivå måste allmännyttan fortsätta att arbeta långsiktigt och fokusera på de grundläggande behoven kring bostäder. Kommunen kan genom sina ägardirektiv ge ett större ansvar till kommunala bostadsbolag för just social hållbarhet. Bostadsföretagen spelar en viktig roll för att förebygga sociala problem och vända utvecklingen med segregation. Direktiven kan därför innehålla konkretiseringar kring att motverka diskriminering och segregation samt att skapa tillgänglighet, jämställdhet, integration och trygghet. Också barnens perspektiv är viktigt att få med.

Läs mer i Allmännyttans bidrag till socialt hållbar utveckling

Faktaruta: Vad är ”Allmännyttans bidrag till socialt hållbar utveckling”

”Allmännyttans bidrag till socialt hållbar utveckling” är en av sex delstudier i arbetet med allmännyttans branschorganisation SABOs framtidsprogram som ska vara klart till kongressen 2017 och som handlar om allmännyttan mot år 2030. De övriga studierna handlar om

• Tillväxt och Välfärd
• Boende med livskvalitet
• Ekonomiskt hållbar utveckling
• Ekologiskt hållbar utveckling
• Framtidens boende